Kandžur on Tiibeti budismi kanooniline tekstide kogu , sisaldades tavapäraselt gelugi jaoks 1083 nyingma koolkonna jaoks aga enam kui 3,600 kui köik olemasolevad tekstid kokku lugeda nii väidetakse tänapäeval. eel on täiendav kommentaaride kogumik Tandžur (Bka'-'gyur) (Buddha öpetus-sönade tölge )Sisaldab tekste ehk töid 700 erinevatelt budismi autorilt (shastra) ,kuna nyingma koolkond on ajalooliselt köige vanem on tal ka ajajooksul kogunenud erinevaid kommentaare ja kirjutisi rohkem vörreldes teiste (Kagyu, Sakja ja Gelug) nooremate koolkondadega.


Dpe Cha  :

1. Sde dge kanjur and tanjur (bka' 'gyur & bstan 'gyur)

  • Kanjur-sde dge mtshal par bka' 'gyur, v.103
  • Tanjur-sde dge bstan 'gyur, v.203

2. Lhasa kanjur and tanjur gser bres ma

  • Kanjur, v.100
  • Tanjur, v.224

3. Tog-i palee (Ladakh) TiibetiKandžur -i käsikiri , v.109

4. Narthang Tandžur - v.1-80,

5. Böni Tandžur -v.320

Raamatuna:

6. Pekingi Kandžur ja Tandžur

7. Nyingma Kanjuri ja Tandžur väljaanne

8. Urga Kandžur , v.105 versioon ehk väljaanne

9. Tokio Tandžur (sde dge (v.52) dbu ma, sems tsam, and tsa ma.









KA: (bka' 'gyur dang bstan 'gyur)

1. mdo sde

2. 'dul ba

3. chos mngon

4. rgyud 'bum

5. gzungs 'dus

6. bstod tshogs

7. rgyud

8. sher phyin

9. dbu ma

10. sems tsam

11. 'dul 'grel

12. tshad ma

13. sgra mdo

14. sna tshogs


(Lisa tekstid kanoonilistele)


KHA: mdo 'grel mtshan nyid kyi skor:

Any 'grel ba, rnam 'grel, rnam bshad, dka' 'grel, rgya cher bshad pa, mchan 'grel, mchan du bkod pa, rnam bzhag, brjed byang, zin bris su bkod pa etc. on

1. ['dul ba] mdo sde

2. dbu ma

3. sems tsam

4. tshad ma

5. phar phyin (bstan bcos)

6. grub mtha'


KHA: Paramitajaana: tekstide tölgendamine , tölgendused, Analyses, Explication, Annotation, Commentatorial Treatises or Summaries, Expose on Doctrine, Canonical Texts/Topics and filosoofia (mtshan nyid) as well as Thematically Related Indigenous Doxography (grub mtha').



GA: sgrub thabs, gsang sngags dang rgyud 'grel kyi skor:

1. sgrub thabs, bsnyen sgrub, thugs sgrub, tshe sgrub, ril sgrub, sgrub skor, nor sgrub, mngon rtogs, bzlas brjod, bskyed rim, rdzogs rim

2. bla sgrub (bla [ma'i] sgrub [thabs]), gsang sgrub, bdag bskyed, bskyed rdzogs, bum bskyed, dmigs rim, sgom rim

3. bla ma'i rnal 'byor

4. gzungs, sngags

5. rgyud dang rgyud 'grel ['grel bshad, dka' 'grel, rnam bzhag la sogs pa]

6. bka' 'gyur dang bstan 'gyur nang ma tshud pa'i rdzogs chen dang rnying ma chos tshan ga ci ra in rung sde tshan 'di gi nang tshud pa in / dpe 'bad pa cin / ring brgyud bka' ma: gsangs sngags nang rgyud sde gsum, nye brgyud gter ma, zab mo dag snang, phyag rgya chen po la sogs pa gzum in /


NGA: lam rim blo sbyong nyams len dang gsung mgur sogs kyi skor

1. lam rim, thar lam

2. lam 'bras, slob bshad

3. blo sbyong

4. gsung bgros dang gsung thor bu, bka' thor bu, ngag thor bu, bka' rgya, gsung mchan, mdzod

5. nyams len, phyag len

6. gsung mgur, rdo rje'i glu [mgur], chos glu, nyams mgur, thol glu


CA: smon lam dang gsol 'debs sogs kyi skor:

1. smon lam, gsol 'debs, 'dod gsol [gi smon tshig], mnga' gsol, smon 'debs, byin 'debs, shis brjod, mchod brjod, gros 'debs, spyan 'dren

2. bla 'debs [= bla ma'i brgyud pa gsol 'debs], zhabs brtan, brtan zhugs

3. 'phrin bcol

4. bsnyen yig, bsnyen pa

5. sdig bshags dang ltung bshags, tshogs bshags, skong bshags dang bskang gsol, bshags sdom dang bshags brjod, gso sbyong, bskang gso

6. bstod pa, bstod tshogs, dbang bstod, mchod bstod

7. bsngo yig, bsngo ba

8. bka' bsgo, rjes gnan


CHA: zhal gdams man ngag dang khrid yig gi skor

1. zhal gdams, gdams ngag, gdams pa, gdams chos, man ngag

2. khrid yig, dmar khrid, lam khrid. dmigs khrid, tshe khrid, don khrid

3. bslab bya

4. sngon 'gro, ngo sprod, klog thabs

5. yig cha

6. zhu[s] lan, yig lan, dris lan, thob yig, gsan yig

7. zin bris, mtshan tho, tho yig, par tho, brjed byang, sa bcad

8. rtsod gleng, rtsod zlog

9. dgag pa, dgag lan


JA: mdo sngags chos spyod sogs kyi cho ga'i skor

1. sbyin sreg gi cho ga, dkyil 'khor kyi cho ga, sbyang ba'i cho ga, sa bcud bum sgrub kyi cho ga, sdom pa 'bogs pa'i cho ga, rjes 'dzin cho ga, lhan thabs

2. phyag mchod [= phyag 'tshal dang mchod pa], mchod 'bul, gsol mchod, tshogs mchod, sgrub mchod, mchod bstod, bsangs mchod, mchod 'phreng

3. bla mchod [= bla ma mchod pa'i cho ga]

4. bzlog bsgyur, gtor bzlog, gtor bshad, gtor 'bul, bdud bzlog, gto bsgyur, brul gtor, gtor ma, klu gtor, gto bcos, gtor cho ga, gtang rag, gzor gyi cho ga, tshe 'gugs

5. mdos cho ga, bsgyur mdos, mdos bzlog, glud, srog glud, 'gegs sel, bcos thabs, lho sgo

6. gcod, dur gcod, tshar gcod, zhi byed, 'khrugs bskong

7. las byang, las tshogs, las rim, rab gnas

8. gser bskyems, khrag skyems, ja mchod, lto mchod

9. khrus gsol, byabs khrus

10. dbang cho ga, dbang bskur, bdag dbang, dbang bshad


NYA: rig gnas che chung sogs kyi skor

1. bzo rig pa, zlos gar, a lce lha mo, 'khrab gzhung, sku rten bzhengs tshul, thig rtsa skor, zhing dang dkyil 'khor gyi bkod pa, rten gyi skor tshad, ras ris 'bri tshul, bris yig, gtor bzo

2. sgra rig pa, sum cu dang rtags 'jug [gi 'grel ba], sgra brda'i bstan bcos, brda' gsar rnying gi skor, dag yig, tshig mdzod, mngon brjod, snyan ngag, dper brjod, sdeb sbyor, ming gi rnam grangs, yig bskur, dpe ris, legs bshad, lugs kyi bstan bcos

3. gso rig [= gso ba rig pa], sman gzhung, khog 'bugs/dbub, 'khrungs dpe

4. rtsis (nag dang dkar), rtsis gzhung, skar rtsis, mo rtsis, mo 'debs, [rmi lam bya sgra sogs kyi] rtags dpyad, sho mo 'debs, zor 'phen, phyva phrin

5. gtan tshigs rig pa


TA: gsung 'bum dang chos skor sogs kyi skor

1. gsung 'bum, bka' 'bum, gsungs rab

2. chos skor, chos sde


THA: rnam thar 'khrung rabs dang gter chos sogs kyi skor

1. rnam thar [phyi nang gsang]

2. 'khrungs rabs, skyes rabs, gdan rabs, khri rabs, sku 'phreng, gdung rabs

3. rtogs brjod

4. [bka'i] thang yig, bka' thang

5. bka' ma, gter ma, gter chos, gter yig, gter lung, gter mdzod, gter byang, kha byang, bris byang, zhal byang





NA:dpe deb sna tshogs kyi skor - ettekuulutused , ennustused


Välislingid muuda