Vikipeedia:GLAM/Europeana 1914-18/SV: erinevus redaktsioonide vahel

Eemaldatud sisu Lisatud sisu
LA2 (arutelu | kaastöö)
Uus lehekülg: 'right|40px|border|link=Vikipeedia:GLAM/Europeana 1914-18 <center><span style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-weigh...'
(Erinevus puudub)

Redaktsioon: 28. august 2017, kell 17:53

De avgörande åren före självständigheten: Ögonblick ur estnisk konst åren 1914–18
Aleksander Uurits. Porträtt av en dam. detalj
Aleksander Uurits. Porträtt av en dam. detalj
Inledning || Galleri || Gästbok

Tyska slagskeppet SMS Großer Kurfürst under operation Albion nära ön Ösel 1917.

Första världskriget kan sägas vara ett bortglömt krig i Estland. Sedan erövringen under Stora nordiska kriget i början av 1700-talet, hade Estland varit en del av ryska kejsardömet, och liksom under alla föregående krig hade ester blivit inkallade till militärtjänst för att kämpa för erövrarmakten, men allt detta känns ganska avlägset. Världskrigets omfattning och geografiska närhet gjorde det visserligen mer påtagligt än exempelvis de tidigare krigen mot turkarna eller rysk-japanska kriget, men då allt bedöms i sitt sammanhang måste vi också jämföra med vad som följde efteråt, för att inse vad världskriget i längden betydde för esterna.

Det maktvakuum som uppstod i Ryssland mot slutet av världskriget gjorde det möjligt för många folkslag att sträva mot självständighet inom det forna kejsardömet. Så gjorde även esterna och utropandet av självständigheten ledde oundvikligen till det estniska självständighetskriget mot Ryssland och mot det baltiska lantvärnet (en militärförband organiserat av tysk-baltisk adel, understött av kejsardömet Tyskland). Kriget, som utkämpades på tre fronter, som varade från 28 november 1918 till 2 februari 1920 och som resulterade i en nations självständighet vilken hade varit under främmande styre i 700 år, upphöjdes snabbt till den mest betydande bragden i denna nations historia. Därigenom förminskades landets uppmärksamhet på och självuppfattning av världskriget; vars vittomfattande utgång upplöste Europas stora kejsardömen och styrde utvecklingen av både detta och nästa århundrade.

Under åren från 1914 till 1918 mobiliserades omkring 100 000 ester. Ett anmärkningsvärt antal för ett folk om bara en miljon. Och med stora förluster i ryska armén gavs många ester tillfälle att stiga i graderna, vilket förberedde dem att leda egna trupper av soldater i det kommande krig som markerar kulmen i Estlands historia. På så sätt förenas denna konflikt, som tog livet av 10 000 män, direkt med de händelser som följde och deras skugga sammanföll huvudsakligen med en utdragen exercisövning. Och denna uppfattning, som esterna erfor för ett sekel sedan, kan också delas med många andra folk i östra Europa, vars öde under dessa år skrevs om i grunden, och som drog ny näring ur sin återupptäckta tillvaro.

Högtidlighållandet av Estlands självständighetsförklaring i Pärnu den 24 februari 1918.

Liksom världsordningen hade blivit ställd på huvudet och Europa började återuppbygga sig själv, genomgick även kultursfären stora förändringar. Det gamla övergavs snabbt till förmån för det nya. Framsteg inom teknik och samhällsliv skyndade på omvandlingen. Även i Estland steg män och kvinnor ur det inhemska folket, som tidigare hade setts som tillhörande en lägre kast, snabbt till ledande ställningar inom livets alla områden. Till synes kom detta från ingenstans, men processen hade påbörjats långt tidigare, och förändringarna i samhällsordningen hjälpte bara till att påskynda händelsernas gång.

Men hur såg den estniska konstscenen ut under dessa år? Det var först 1906 som den första estniska konstutställningen hade öppnats, som gav utrymme åt estniska konstnärer. Vilka former tog sig den estniska konsten under 1910-talet, när ett stort antal yngre konstnärer anslöt sig till de tidigare kända namnen? Denna senare del av årtiondet, som presenteras i denna virtuella utställning, visar den estniska konstens ungdomlighet, där konstnärerna försöker att utveckla sina egna unika stilarter och skapa sig själva ett namn.

Omvärldens modernistiska rörelse klev in mitt i det kaos som rådde, och med det hopp som föddes av den större självständigheten ökade begäret dag för dag att definiera vad som egentligen är estniskt. Kriget i väst må ha varit en förstörande kraft, men inom det här lilla landets gränser hade det påskyndat spridandet av kunskap om omvärlden. Liksom poeten Gustav Suits tidigare hade skrivit angående den litterära gruppen Unga Estland (Noor-Eesti) som grundades omkring 1905: "Låt oss förbli ester, men låt oss därtill bli européer". På så vis är det helt i sin ordning att de forna jordbrukssamhällena i östra Europa tog plats bland de moderniserade staterna och att kulturens växlingar strömmade igenom dem. Detta kan förhoppningsvis ge en aning om de avgörande ögonblicken som föregick den estniska statens tillkomst.


Utställningen är en del av Europeana-projektet 1914-1918 och har sammanställts av:

  • Ivo Kruusamägi (Wikipedia)
  • Merli-Triin Eiskop (Tartu konstmuseum)
  • Stina Sarapuu (Estlands konstmuseum)

Den innehåller verk ur samlingarna hos Tartu konstmuseum och Estlands konstmuseum.